Igår kväll satt jag bänkad framför tv:n mellan 20 och 22. Det var nämligen dags för årets Rosa bandet-gala. Jag vet ju om att jag inte klarar av att kolla på detta men ändå ska jag envisas med att göra det. Och herregud vad jag lipade! Det känns så avlägset, att det där drabbar inte mig. Men var nionde kvinna drabbas, vilket är en helt sjukt siffra och betyder att det är stor risk att någon i min närhet drabbas, om inte jag själv gör det.
Jag skänkte i alla fall 100 kronor, alla kan göra något!
Det här blev ett väldigt deppigt inlägg.. Men viktigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar